onsdag 9 december 2009

Jobba när andra sover

Att jobba natt, det är väl inte så svårt? Man får ju sova dagen efter sen. Eller?

Dagpersonal säger: -Det kan nattpersonalen göra, de gör ju ändå inget på nätterna.
Nattpersonalen säger: -Dagpersonalen som inte jobbar natt vet inte hur det är att jobba på natten. Det är inte som att jobba på dan.

Varför denna rivalitet och överskyfflande av arbetsuppgifter och ansvar på varandra. Inatt har jag arbetat, allt var lugnt. Alldeles för lugnt. Så pass lugnt att jag skurade musmattor, kastade papper som var ett halvår gamla, sprittorkade allt, bankade rent tangentborden och märkte upp saker med dynamoapparaten. Sen gjorde jag en tallrik med mozzarella, tomat, ruccola, balsamvinäger, olivolja, flingsalt och svartpeppar. Sen återstod det bara 6 timmar av arbetspasset.

Det är ansträngande att bara vara uppe på natten, man orkar inte hålla samma tempo som på dagen. Tankarna kliver i sirap och benen känns som stockar. Dagen efter, om man lyckats skrapa ihop några timmars sömn, känner man sig bakfull och darrig.

Jag har full respekt för nattpersonal! Inte nog med att de ska vända dygnet inför att de ska jobba natt, de ska vända tillbaka igen. Det innebär hälsorisker med nattarbete, i Danmark har vissa sjukdomar till och med klassats som arbetsskada pga nattarbete. Så långt har vi inte kommit i Sverige. Än.

Bort med överskyfflande av arbetsuppgifter och ansvar, fram för personligt ansvar efter förmåga!

söndag 12 juli 2009

KKK-frukost från ICA


Jag är en ostmänniska. Krämig brie, getost, kletig taleggio med kvittenmarmelad kan jag inmundiga när som helst. Jag är ganska kontinental när det gäller ostsorter. De kan vara rullade i björkaska, bortglömd i nån grotta i månader för att få rätt mögeltillväxt, de är från Grekland, Spanien, Danmark och Frankrike. Ju konstigare ostar desto bättre. Men igår fick jag ett meddelande via ostskivorna som gjorde mig skraj. Finns det nån där ute som inte gillar att jag äter utländsk ost? Frukostosten var från ICA och helt svensk, det måste finnas nån på ICA som gjort två helt perfekta hål i osten för att ge mig ett tecken att hålla mig till svensk ost.

lördag 20 juni 2009

Fallskador

En tredjedel av Sveriges äldre befolkning ramlar varje år. Många av dessa fall leder inte till några större skador. Eftersom det är så pass vanligt betraktas fallskador som ett av de största hälsoproblemen bland äldre. Kvinnor skadas mer än män. Källa: vårdguiden


Förra gången jag fyllde jämnt, ramlade jag på en trottoarkant när vi var på väg hem efter en trevlig dag i Göteborg. Foten stukades illa och jag tillbringade min födelsedag på akuten. Jag var dock tvungen att åka hem om för att raka benen, never att jag visar mig på min arbetsplats med orakade ben. Dessutom var det två dagar innan jag skulle börja jobba efter semestern och chefen blev inte särskilt glad när jag ringde och sjukskrev mig.

Igår var det dags igen. Högtidsdag den här gången midsommarafton, god mat, trevlig sällskap är tydligen livsfarligt. Den här gången stöp jag på en blöt såphal trätrappa och störtade rätt ut. Svår stukning av höger fotled samt ev något brutet konstaterades av läkaren i sällskapet. Han hade kontakt med jourhavande ortoped i mobiltelefon som konstaterade att uppsöka akuten en midsommarafton för en stuken alt. bruten fotled bara är dumt och slöseri med tid. Jag skulle återkomma efter kl 09 midsommardagen. Men som den sjukvårdspersonal jag är, så uppsöker jag endast akuten när jag är döende, om ens då.

Alltså stannade jag hemma och tejpade foten. Troligen är den inte bruten då jag kan stödja hyfsat på den. På måndag ska jag börja på ett tillfälligt arbete, självklart kan jag inte sjukskriva mig, det finns inte. Jag hoppar dit på kryckor och ler milt mot mina patienter medan de skakar på huvudet åt min svullna blå fot. Jag är inte döende. Än.

lördag 6 juni 2009

Klass II, Böjda

Idag är det val till Europaparlamentet och jag kan inte bry mig mindre. Hörde att i Rumänien var valdeltagandet så lågt som 17%.
Jag förstår rumänerna.
Eftersom det tillhör god sed att gå och rösta i Sverige så fort det är val, så tänkte jag i alla fall läsa på vad det är jag inte tänker rösta på.


Argument: "Om inte du bryr dig kommer någon annan att göra det – och bestämma vem som ska vara din företrädare i EU:s enda direktvalda församling."

Ja vad skönt, då kan jag göra nåt annat under tiden. Som att betala räkningar, städa ur kylen eller ta en promenad med barnen.


"Röstar du inte, klaga inte efteråt."

Jag tror att svenskar i allmänhet hellre diskuterar om man ska säga evro eller jurro än verkligen sätter sig in i EU-valet.

"Tack vare EU kan vi resa, studera och arbeta utomlands. "

Min första resa utomlands gick till London samma dag som Sverige gick med i EU. Hade jag försökt resa dagen innan så hade jag säkert blivit skjuten vid gränsen. Vad hade vi gjort utan EU?

"Det tar bara några minuter att rösta. Kanske kan du kombinera det med en promenad i parken eller en fika. "

Jag hoppar hellre över valet och tar en lång promenad i parken och köper gärna några goda jordgubbar, hårt besprutade med enligt EU tillåtna bekämpningsmedel, naturligtvis har de rätt storlek för det är bara 10% som får avvika från från storlekskravet.

Men alla krokiga gurkor då, var tar de vägen? Jag vet att de måste märkas med Klass II, Böjda för att få säljas, men jag har aldrig sett en låda böjda gurkor på ICA.
Men jag klagar inte...

tisdag 2 juni 2009

Jag vill inte bliva stur


Allas våran Pippi Långstrump har fyllt 50 år.

Visst ser hon ut som en klämkäck sekreterare med sina goa äppelkinder och pigga blick? Men det är ju inte så man vill se henne, Pippi blev ju aldrig stur?

I sommar kommer Inger att åter spela Pippi Långstrump i en kortfilm som ska visas på Astrid Lindgrens värld i Vimmerby. Den här gången gestaltar hon Pippi i en medelålders variant som tas in på förhör hos polisen efter ett kringflackande liv som cirkusartist.

Vill vi verkligen se den? Vill vi inte ha kvar vår Pippifantasi, att nån gång har det faktiskt levt ett barn i ett konstigt hus, med en häst i köket och en väska full med gullpengar? När jag var liten trodde jag på allvar att Pippi var verklighet. Likaså Ronja Rövardotter, Emil i Lönneberga och Alla vi barn i Bullerbyn. När man blir äldre, klokare och förstår att det där bara var film, så övergick man från att vara barn till att bli ett mellanting mellan barn och vuxen. Idag vill jag inte veta att "Ronja" numera är vänsterpartist och föreläsare, eller att "Emil" jobbar på nåt dataföretag.

Jag vill behålla min barndomsromantiska föreställning om att nånstans i Sverige så står det en snickarboa (jag vet, den är uppeldad, men ändå), ett pittoreskt målat hus bebott av en galet skön rödhårig tjej, och en gammal borg delad i två delar vid en ovädersnatt. Jag vill hellre möta rumpnissar och en mysig luffare med en blond liten pojke som sjunger vid grinden än en sur kassörska på ica och pensionärer som tränger sig före i kön.

Varför blev man stur?

Kom och köp konserverad...



Det finns vin på glasflaska, PETflaska, baginbox, påse, tunna och nu... på burk!

Visst är det smart! Att åla fram en helflaska mousserande rosé ur picknickväskan, dricka ett glas och sen hälla ut resten känns som ett stort slöseri, visst kunde man ju dricka upp alltihop, men sommarens picknickkorgar har ju en tendens att bli rätt många och därmed också vinflaskorna, så jag avstår från att bli en sommarfyllerist.

Jag beställde ett gäng burkar, sisådär ett par tjog av varje sort. Det finns mousserande rosé och vanligt mousserande. Rosén är otroligt god, en härlig sommardricka maskerad till läskburk! Det kändes verkligen att
den vanliga mousserande inte var nån champagne, den nådde inte ända upp helt enkelt. Men till picknickkorgen packad med färska skaldjur, kallskuret eller sushi är den fullt tillräcklig.

Bunkra upp med burkar här: http://webshop.cezarwinery.com/

lördag 23 maj 2009

Undrar hur människokött smakar?


Igår fick jag en riktig delikatess, nämligen långsamt indirekt grillad muntjac. Det är ett märkligt djur, inte speciellt stort men med nånting som ska föreställa betar, stora körtlar nedanför ögonen och små fina horn. Köttet är mörkt, fintrådigt men har inte den där tydliga viltsmaken, utan en lite mer söt smak som väcker tanken på människokött. Jag undrar hur det smakar. Någon sa att människokött smakar för sött för att andra djur ska tycka att det är aptitligt, så därför är det bara hajar, isbjörnar och andra läskiga djur som äter oss. Sägs det.
Igår fick jag även smaka torkat renkött. Vansinnigt gott! Väldigt hårt, som att skära i trä. Men smaken var kompakt, friskt och jag hade lätt kunnat sätta i mig en hel del.
En liten bit grillad harfilé slank också ner. Värden hade verkligen lagt ner hela sin själ i maten, den var lagad med så mycket kärlek och omtanke att jag var alldeles salig. Harfilén var långsamt grillad, på samma sätt som med muntjacen. Mörare kött har jag nog aldrig ätit. Det smälte i munnen.
Tyvärr så återgår ju livet till det normala även efter en så trevlig kväll och ikväll blir det nog en vanlig kycklingfilé eller köttbullar till middag.